1:15:00
För fan!
1:15:02
Tvåtusen,
1:15:03
ett hundra,
1:15:05
och trettiotre pund.
1:15:07
Två kilo.
Vad är det, tio år?
1:15:10
Mikey Forrester,
ryska sjömän -
1:15:11
vad fan håller ni på med?
1:15:14
Spud, du har suttit inne.
1:15:16
Vill du tillbaka?
1:15:18
Jag vill bara ha pengarna.
1:15:21
Håller ni bara tyst så
hamnar ingen i fängelset.
1:15:28
En massa möjligheter -
1:15:31
for genom mitt huvud,
1:15:33
om vad som kunde hända i London.
1:15:35
Det ville jag inte
berätta för någon.
1:15:39
Sådant behåller man helst själv.
1:15:41
Vad ingen hade berättat för mig -
1:15:46
var att någon skulle
behöva testa heroinet.
1:15:50
Begbie litade inte på Spud -
1:15:52
och Sick Boy var
för försiktig nu förtiden.
1:15:55
Så jag rullade upp min ärm,
1:15:57
satte sprutan i venen -
1:15:59
och gjorde vad
som måste göras.
1:16:03
Det är bra.
1:16:05
Det är riktigt jävla bra!
1:16:13
Hiten var bra.
1:16:15
Jag lovade mig själv en
till innan vi kom till London.
1:16:18
Bara en,
för gamla tider.
1:16:21
Bara för att göra Begbie sur.
1:16:23
Detta var en mardröm för honom.
1:16:25
Det riskablaste svindlet
i ett liv fyllt med riskabelt svindel.
1:16:29
Han gjorde det med
tre av de odugligaste -
1:16:33
och opålitligaste
klåparna i staden.
1:16:35
Jag visste vad han tänkte på -
1:16:39
något trassel i London
och han skulle sticka.
1:16:42
Om han blev fast med heroinet -
1:16:44
skulle han få 15 till 20 år,
tillsammans med det beväpnade rånet.
1:16:49
Begbie var tuff, men inte så tuff -
1:16:52
att han inte var rädd för
20 år på Saughton.