:09:06
Kära, fröken Ross.
Välkommen tillbaka.
:09:10
-Det är två vakter utanför.
-Du behöver inte oroa dig.
:09:13
Jag är inte arg på dig längre.
:09:18
Vad vill du?
:09:19
Det är slut med mig
och snart också för Bruce.
:09:27
Därför har jag kommit för
att be dig att övertala din far-
:09:37
-att, om jag lämnar in mig själv nu,
innan han låser in mig för evigt-
:09:43
-låta mig träffa min son,
en sista gång.
:09:49
Kan du göra det för mig?
:09:54
Han rår inte över det längre.
:10:01
Jag förstår, han är
en marionettdocka nu.
:10:06
-Jag klandrar inte dig.
-Det ska du inte heller!
:10:08
Du borde klandra dig själv för
vad du har gjort mot din son.
:10:13
Och vad har jag gjort mot min son?
:10:15
Ingenting! Jag försökte tänja på
gränserna av min egen förmåga.
:10:20
Mig själv, inte honom!
:10:25
För att förädla naturen, min
natur, kunskapen om sig själv.
:10:29
Det är den enda vägen till sanningen.
:10:31
Den som ger människan makten
att gå bortom Guds gränser.
:10:37
Vet du vad som är
bortom dina gränser?
:10:39
Andra människor.
Allt du har givit Bruce är fruktan.
:10:46
Fruktan för livet självt.
:10:50
Fruktan?
:10:54
Kanske.
:10:58
Och även ensamhet.