:31:03
Vad heter din flickvän?
:31:05
-Naomi, men vi är inte...
-Det räcker.
:31:11
Nu kan jag leta efter ljus,
tändstickor och barskåpet.
:31:25
-Vi borde gå.
-Linjen är död. Vad sa du?
:31:29
-Vi borde gå.
-Varför? Det är vårt hus i natt.
:31:34
Vi heter...David och Ruth Laskin.
Vem av dem vill du vara?
:31:40
Jag föredrar att vara Ruth,
men jag är flexibel.
:31:45
Vad letar du efter?
:31:48
-Alkohol!
-Jösses...
:31:52
Går det bra med vin?
:31:54
Du väljer vin, så går jag
och tar på mig nåt mer...Ruth.
:32:03
Det är Ruth-er i mig!
:32:08
Jag ska ju få skjuts hem.
:32:12
-Åk då!
-Det gjorde jag.
:32:16
Jag trodde du var rubbad.
Men du var spännande.
:32:23
-Jag önskar att du hade stannat.
-Jag också. Nu gör jag det.
:32:28
Det är mycket jag önskar.
:32:31
Jag önskar...
:32:37
Jag önskar att jag hade stannat kvar.
:32:40
-När jag kom ner var du borta.
-Jag gick ut genom dörren.
:32:44
-Varför?
-Jag kände mig som en rädd pojke.
:32:50
-Var du rädd?
-Ja.
:32:55
Det trodde jag du visste.
:32:58
Jag sprang tillbaka i ett försök
att undfly förödmjukelsen.