:03:05
Han är väldigt deprimerad
och tänker ta sitt liv.
:03:10
Men han tror sig ha supermänsklig kraft-
:03:14
-så han tar sex gånger
den mängd gift som behövs.
:03:18
Hans mage blir så full med gift
att hans kropp vägrar ta upp det-
:03:22
-och därför dör han inte.
:03:24
Förstår du? Egot räddade hans liv.
:03:28
- Eller så behövde han glasögon.
- Glasögon?
:03:32
För att läsa ord på flaskan. "Gift".
:03:37
Kul att du säger det.
:03:39
Man påstår att Napoleon var långsynt.
:03:43
- Så var det.
- Så var det.
:03:46
Viktor, jag tror att
vi skriver om historien.
:03:49
Vi kan väl prata vidare över lunch?
:03:53
Herregud, nu bjöd jag ut dig igen!
:03:55
Jag gjorde det igen!
:04:00
Kan du inte hålla dig borta, Viktor?
Jag är knäpp.
:04:04
Jag kan inte vara ensam i fem sekunder.
:04:07
- Okej.
- Okej vad?
:04:10
Okej. Lunch... om du vill.
:04:14
Vill du äta lunch med mig?
Du ska inte med ett flyg?
:04:19
Jag väntar.
:04:24
Det är min.
:04:27
- Förlåt, det är viktigt.
- Var det jobbet?
:04:32
Nej...
:04:34
Tre... trångt...
:04:36
Håll dig borta från mig, Viktor.
:04:40
Jag har ett allvarligt problem.
:04:43
Jag är lika dum som Napoleon. Jag
intar giftiga män tills jag blir sjuk.
:04:47
Nej, du är inte sjuk, Amelia.
:04:51
Nej, du är lite...
:04:53
...långsynt.
:04:57
- Jag måste gå.
- Jag måste stanna.