:29:01
En internationell stad,
där folk från hela världen bodde.
:29:06
Allt det förändrades
när japanerna tog över.
:29:09
De tyckte att de erövrade filippinerna
skulle göra som de blev tillsagda.
:29:15
De som inte lydde fängslades,
torterades eller avrättades.
:29:20
Vilket gjorde bandet mellan
filippiner och amerikaner starkare.
:29:24
Motståndet växte i landet.
:29:27
1945 hade hundratals
gått med i motståndsrörelsen.
:29:32
De har övervakat dig i veckor.
:29:36
Japanerna har förhört oss förut.
Det behöver inte betyda något.
:29:43
De vet att amerikanerna närmar sig och
att vi kan bevisa deras krigsförbrytelser.
:29:49
Don Antonio har rätt...
:29:53
Det här var inte som förut. Nu vet
de vad endast en informatör kunnat säga.
:29:59
Varför släppte de dig då?
:30:02
Ledsen Carlos, men om du
är oroad får du gärna åka.
:30:07
Jag blir inte besviken...
Jag blir inte besviken på någon av er.
:30:14
Jag flyr bara om alla gör det.
Det vet ni.
:30:19
Jag kan inte fly, inte så länge det
finns fångar kvar i Cabanatuan.
:30:27
- Margaret, jag har träffat Daniel.
- Hur är det med honom?
:30:33
Han såg inte frisk ut.
Han har nog fått malaria igen.
:30:39
Jag vet att min far vill vänta,
men då är det för sent för Daniel.
:30:44
Nej, din far har rätt,
det är för riskabelt.
:30:48
- Lyssna inte på mig...
- Vi träffas utanför sjukhuset, som vanligt.
:30:54
Jag måste gå...